Erik Nord var föreningens första sekreterare och skrev likaså det första protokollet i Bsk:s historia. Protokollet fördes den 28/12 1930, men klubben bildades officiellt 1931. Här nedan kan ni läsa ett brev från Erik Nord, som svarar på en inbjudan till Bäckevi. Vad inbjudan gäller är oklart, men det är i vilket fall en mycket trevlig läsning, som ger en liten inblick i hur situationen var på den tiden.

Ulf Bertilsson


Bäckhammars Sportklubb 1-3-94

Jag får tacka för inbjudan till Bäckevi och det skulle vara roligt om man kunde komma men jag har så dålig syn så jag kan ej köra bil längre. Men i sommar skall jag till Kristinehamn och då skall jag försöka komma till Bäckhammar. Jag har kontakt med Gösta Hasselbring på gamla dagar och vi har mycket att prata om när det gäller ungdomstiden i Bäckhammar.

Jag sitter vid fars skrivbord nu och skriver och det är samma skrivbord där BSK:s första protokoll kom till och det var i mitt dåvarande hem (den röda tjänstebostaden om den finnes kvar). Vi voro fem den gången, jag, Gösta Hasselberg (som han då hette), Gerhard Ponten, Holger Karlsson och Sven Henriksson. Det är väl bara jag och Gösta som finnes kvar av den interimstyrelsen.

Därförut brukade vi alltid träffas om sommaren på ladugårdbacken vid Krontorp och det var väl alltid någon som var ägare till en fotboll. Där slet vi skor och fick kogödsel med hem men vad vi hade roligt det Ni nog aldrig förstå i senare generationer. Vi spelade även en del matcher där och det vart många pauser ty bollen rullade ibland långt från ladugårdsbacken och så måste spelet avblåsas ibland för ingen ville varken skalla eller sparka bollen och då fick man försöka få någon att gå bort till sågdammen och tvätta av den. Men vårat förhållande till korna och lagårskarl var gott och jag hörde aldrig någon klaga på oss.

I Björneborg hade vid den tiden kommunisternas etablerat den röda klubben Arbetarnas IF och primus motor var Nils Forslund och även brodern Fabian Forslund det var fina pojkar och Fabian och jag blev vänner för livet. Vi spelade båda med i orkestern STRINGS. Nils F. stod i och ville vi skulle bilda ett AIF även i Bäckhammar och vi fick låna AIF-tröjjor och spelade även i dessa någon gång. Men det var ju ej så bra för det var mest sossar i Bäckhammar och vi tyckte nog även att vi skulle ha en egen klubb som det även blev.

Ivar Larsson och jag utverkade ett samtal med disp. Schotte när han besökte Bäckhammar och vi fick då tillstånd att få använda gärdet bakom Puttlahögen till idrottsplats. Då var vi allt stolta då vi kunde meddela de övriga medlemmarna om detta. Det blev ju först o främst en fotbollsplan utav det lutande gärdet, som var vattensjukt på nedre kanten så vi måste täckdika och lägga slanor i stället för rör ty det hade vi ej råd att köpa. Men den idrottsplatesen är ju avlaggd numera men jag undrar ibland om det kan finnas något kvar av dessa slanor idag? När vi hade bortamatch så satt vi på träbänkar på ett lastbilsflak och ibland när vädret var dåligt låg vi hopkrupna under en pressenning.

Det som följde med BSK:s tillblivelse var ju dansbanan och folkparken (byggnadsföreningens Enighet) där jag ännu har två andelar som kvitterats av Oskar Henriksson. Vid dess tillblivelse deltog alla med liv och lust både äldre och yngre, flickor och pojkar och ingen sprayade eller förstörde något det skulle ha slutat illas om någon burit sig åt. Kalle Jularbo hedrade parken med sin dansmusik som ingen kunde motstå, han stod då på toppen av sitt spelmansliv och sonen Eberhard, som var med, kunde även han hantera spelet.

Det var väl kanske ej så trevligt alla gånger men tiden läker alla sår och efteråt ser man dessa ungdomsår som den lyckligaste tiden. Jag hoppas att jag lämnat något bidrar till er blivande skrift om BSK och tiden vid dess tillblivelse.
Många hälsningar och lycklig fortsättning önskar